Plötsligt är man bara där. Det som känns så långt borta kommer så nära så fort. Jag hade tänkt mig att vara i tid med lite advents pynt det här året. Men känslan infann sig inte i söndags som jag hade tänkt mig. Istället blev det mys i köket och med kameran. 

Dagarna flyter på för mig på cafeterian och känslan har stabiliserat sig, efter att jag sa upp min personal och allt har landat. Jag har mer tid för kunderna och allt handlar inte längre om att hinna få fram allt till lunchen. Men drömmen om ett riktigt kök lever kvar. Just nu får jag ändå ut min kreativitet och mina experiment i köket där hemma, så jag är inte lika frustrerad nu som just när jag tog beslutet om att driva allt själv. Allt lägger sig med tiden, så också för mig, även om jag som person har rätt bråttom. 

Julen och traditioner

Jag är ingen person som tar så hårt på traditioner, åtminstone har det blivit så med tiden. När jag var barn, var vi nog rätt traditions bundna och till en början var det nog så när mina äldsta barn var små. Men sen kom min första skilsmässa och allt blev trassligare och svårare då man skulle dela på allt. Som jag redan vid ett tidigare inlägg skrivit så var känslan också lite av stress såna här högtider eller om man skulle ha middag eller annan sammankomst. Kravet som min kära mamma hade på sig själv om att allt skulle vara tipp topp smittade av sig. Det skulle vara städat och allt skulle vara perfekt så den härliga känslan över att få träffas och verkligen umgås försvann lite. Det var mycket stress och ibland dåligt humör. Det är inget jag klandrar henne för, utan det är ju bara så hon är som person. Och allt uppskattas verkligen, det är underbart att komma hem till mina föräldrar på middag. 

Numer kan jag verkligen hitta min egna känsla och jag bjuder gärna på någon tillställning, middag, lunch eller bara lättare tilltugg. Ofta gör jag det lite spontant, då jag verkligen känner för det, eller att jag hittat något tema jag vill duka upp till. Det är sällan eller aldrig jag gör något för jag känner att jag måste, eller att det ska städas, putsas och fejas före. Visst vill jag ha det undanplockat, dammsugit och ibland infinner sig känslan av irritation om delar av min familj, sitter och myser framför tv;n när det börjar dra ihop sig. Då vill jag gärna få frågan om det behövs en hjälpande hand. Men i köket, där vill jag vara i fred. Där kommer min perfektion fram och jag vill gärna ha det på mitt vis.

Den här julen kommer jag att ha min jultillställning redan långt innan själva julafton. Allt på grund av att slippa stressen då alla andra stressar. Det är mindre köer i mataffärerna två veckor innan, mina barn slits inte mellan mor, far, svärmor, svärfar osv. 

I år är tanken att jag vill ha ett julbord som inte bara är traditionellt. En blandning har jag tänkt mig på klassiker och några lite modernare rätter eller tilltugg. Lite som ett tapas julbord. Jag hade en variant på det under midsommar, men då var det bara maken och jag och det blev mängder med mat och sillar över.

Just nu blir det mycket bläddrande i tidningar och kokböcker för inspiration. Så måste det planeras för hur vi ska få till dukningen. Vi blir ju rätt många. Men det ska nog gå bra! Hoppas hoppas verkligen det hinner komma lite snö för att få den rätta känslan!!!